Hem SPOFF
Frågor och svar Skriv ut Skicka sidan
Skrivet av Styrelsen   
  • Vad är "spoff"?
    Förkortning för "Svar På Ofta Förekommande Frågor" - alltså motsvarande engelskans "FAQ" (Frequently Asked Questions)

SPOFF om Mangakai

  • När skapades Mangakai?
    Det är lite luddigt, men vi brukar säga år 1994. Ta en titt på Mangakais historia.
  • Vad är en "cirkel"?
    Cirklarna har en egen spoff som du hittar här.
  • Vilka skriver på hemsidan?
    Intresserade medlemmar. Har du en text (eller ett ändringsförslag) så kontakta vävmästaren.
  • Varför skriver ni som ni gör?
    Ett par språkkommentarer hittar du här.

SPOFF om manga och animé

Här följer översiktlig information, för mer djupgående analys rekommenderas introduktionen i respektive meny (till vänster).

  • Vad är "manga"?
    "Manga" är ett ord ihopsatt av två kinesiska ideogram: "man" och "ga". "Man" betyder "osammanhängande", "irrande", "fantiserande", "ofrivillig", "slumpmässig", men har även en underliggande betydelse i stil med "moraliskt korrupt". "Ga" betyder kort och gott "bild". Ordet bildades av träsnittskonstnären Hokusai (1760-1849), som namn på en samling verk som mest var snabba sketcher på djur och människor. I dagens Japan betyder ordet "serietidning", men används även i mycket breda sammanhang för att beteckna tecknad film. I Väst har ordet "manga" fått betydelsen "japansk serie(tidning)"
  • Vad är "animé"?
    "Animé" är en japansk förkortning på det engelska ordet "animation", och är i Japan det ord man använder för "tecknad film". I Väst har dock ordets betydelse begränsats till "japansk tecknad film".
  • Vad är då "manga-film"?
    I främst Sverige och England har missförståndet att "manga" betyder "gjort i Japan och fyllt av sex/blod/våld" uppstått. Således har vansinniga och orimliga ord som "manga-film", "manga-serier", "manga-godis" och gud vet vad uppstått. Att ordet felanvänds tros till största del bero på att det största Engelska bolag som släpper animé på video har döpt sig till "Manga Video", och att folk missuppfattat ordet därifrån, eftersom det av TV-tekniska skäl är England som dominerar privatimportmarknaden för videokassetter i Sverige. Manga Video har dessutom för att sälja sitt namn spätt på missförståndet. Att innehållet i manga och animé missuppfattats beror på att utbudet i Väst har orimlig överrepresentation av våldsamma alster, något som i sin tur beror på att det är sådant som lättast och självklarast säljer.
  • Vad är då rätt?
    Rätt benämning är "manga" för japanska serier, och "animé" för japansk tecknad film. Så har sagts världen runt sedan manga och animé började uppskattas i Väst för ca tjugo år sedan, eftersom det är de orden som används i Japan.
  • Hur uttalar man orden "manga" och "animé"?
    Det varierar från person till person, och det bästa är om folk får säga precis hur de vill. Vanligast är dock att man uttalar "manga" med accent 1, betoning på första stavelsen (alltså precis som frukten "mango"). "Animé" finns det många uttalsvarianter på, men vanligt är att man uttalar det med betoning på första stavelsen "ánime". Varianten att säga "animé" finns också (som försvarsmaktens enhet "armé").
  • Hur böjer man orden "manga" och "animé"?
    Det råder stor förvirring i hur man böjer orden "manga" och "animé". Många böjer "manga" som manga-mangor-mangan-mangorna (används på detta vävsäte), medan andra tycker det låter fult. "Anime" kan böjas anime-animer-animen-animerna men särskilt det sista låter konstigt. En smidigare variant är att böja det som "armé", dvs animé-animéer-animén-animéerna (används på detta vävsäte). Men det lättaste är att behandla båda om oböjliga ord (som action), och böja dem genom att haka på "-serie" respektive "-film" (alltså "jag tittar på animé" men "har du sett de där animéfilmerna?"), men i huvuddsak gör man som man tycker låter bäst.
  • Hur mycket manga finns i Japan?
    I Japan kommer manga ut i telefonkatalogstjocka, runt 350 sidor långa antologier, med ca 10-15 olika serier i varje. Utgivningstakten varierar mellan en till fyra gånger i månaden, och antalet seriemagasin rör sig uppemot hundratalet. Samtliga tänkbara genrer, och alla otänkbara, är täckta. Efter hand kompileras varje serie till seriepocket, "tankôbon", som vanligtvis är på runt 200 sidor. Dessa "tankôbon" är de som samlarna köper. Varje månad släpps flera hundra nya tankôbon, samtidigt som många gamla nytrycks mer eller mindre hela tiden.
  • Hur mycket animé finns i Japan?
    I dagens Japan sänds det runt 30-40 tecknade TV-serier, med varsitt avsnitt i veckan. Avsnitten är utan reklam ca 23 minuter långa, med start- och sluttexter ("opening" och "ending"). TV-seriernas längd mäts i säsonger, som är 13 veckor långa. De flesta TVanimé går dock i ett jämnt antal säsonger, så säsongsbyte inträffar två gånger om året: i April och Oktober avlöser nya animé de gamla. Till det kommer varje månad ut ett antal, runt 10 eller 20, OAV:er på video och laserdisk och DVD. OAV:ernas längd varierar, men är vanligtvis på ca 25-60 minuter. Även TV-serierna släpps efter hand på video/LD/DVD. Med ojämna mellanrum kommer det även animé för bio. En del TV-animé kommer ut med specialavsnitt för bio, men även original bio-animé tillverkas. Antalet rör sig om ca 5-10 filmer per år.
  • Hur mycket finns i Väst?
    Endast en liten del av all animé, och en ännu mindre del manga, kommer ut i Väst, även om det blivit avsevärt förbättring på senare år. Numer är det nästan förutsatt att de mest populära TV-serierna som sänds på TV i Japan kommer ut på DVD i USA förr eller senare, men det är fortfarande långt ifrån säkert, och fortfarande långt ifrån alla. Dessutom är det oftast endast de som "passar" i västerlandet som släpps. Manga och särskilt animé med tema våld och erotik är enormt överrepresenterade i Väst. Många populära manga i Japan kommer aldrig ut i Väst för att de är konstiga, för långa eller för enkelt tecknade. Och i Sverige är givetvis situationen sådan att det i stort sett inte släpps något alls.
  • Hur svårt är japanska?
    Japanska är ett ganska logiskt uppbyggt språk, och inte så omöjligt svårt som många tror. Dock är det så annorlunda mot alla västerländska språk i grammatik, ord och uttryckssätt att det blir svårt för en västerlänning att tänka i japanska led. Efter en cirka ett års studier kan man plöja igenom en manga med möda, och efter två år kan man, utrustad med lexikon, läsa de flesta enkla manga utan problem samt förstå de stora dragen i en animé.
  • Är det värt att lära sig japanska?
    Tror man att intresset för manga och animé kommer att hålla i sig, så ja. Utan tvekan. Är man en riktig fanatiker kommer man att tjäna ekonomiskt på det i längden dessutom, eftersom manga bara är fjärdedelen så dyr, om ens det, som översatt dito. Garanterat rekommenderat, även om man inte siktar på flytande kunskap.
  • Hur populärt är manga och animé i Japan?
    I Japan läses manga av alla, vuxen som barn, kvinna som man. Då manga täcker alla genrer, från science fiction och flickromanser till mahjong och matlagning, finns det manga för alla. "Shônen Jump", den största serietidningen i Japan, säljer ca 6 miljoner exemplar i veckan, och den årliga omsättningen är ungefär 2 miljarder seriemagasin. Populära "tankôbon" (seriepocket) kan sälja i tjugotalet miljoner exemplar. Men för de flesta är manga bara ett tidsfördriv. Animé är dock mindre accepterat. Att man tittar på animé är inget man går till torgs med i Japan. Det höga priset på OAV:er beror till stor del på att de inte säljer så mycket som man skulle kunna tro. Varför just animé anses som ofint är oklart, då det finns manga med lika tvivelaktigt innehåll. "Accepterad" animé är, förutom Disneys klassiker, Studio Ghiblis filmer, Lupin III och TV-serier som Sazae-san, Chibi Maruko-chan etc. Det mesta av det övriga betraktas som "sånt där".
  • Var det någon som "skapade" manga?
    Eftersom teckningsstilen i manga har synliga rötter i gammal japansk konst, kanske manga skulle kommit till i vilket fall som helst, men faktum är att det finns en person som anses ha "skapat" den japanska seriekonsten: Osamu Tezuka (1926-1989). Osamu Tezuka skapade över tio hyllmeter (ca 150 000 sidor) serier under sin livstid, och det var han som myntade de stora ögonen, inspirerad av alla söta kaniner och rådjur i Disneys "Snövit och de sju dvärgarna", den subjektiva kameran och den filmiska berättarteknik som nu är vardagsmat i manga. Det var även Tezuka som pionjerade i många genrer. Till Tezukas mest kända verk gör "Tetsuwan Atomu" (Astro Boy), "Jungle Taitei" (Kimba the White Lion), "Ribon no Kishi" (Princess Knight), "Hi no Tori" (The Phoenix), "Black Jack" och många fler. Han gjorde även Japans första animé, med sin "Tetsuwan Atomu", som animerades 1963, följda av många av hans andra verk. Tezukas serier är under konstant nytryck, och att samla ihop till en komplett samling är bara en ekonomisk fråga.
  • Varför ser alla i manga och animé så ojapanska och västerländska ut?
    Många tror att det faktum att japanska seriefigurer har så stora ögon är ett mindervärdeskomplex hos de tunnögda japanerna. Alla mangaförfattare som ställts inför den frågan, menar dock att de ritar i avsikt att rita japaner. Japaner själva anser att seriefigurerna ser ut som japaner. Det är bara att konstatera att japanska seriefigurer ser ut som urtypen av en människa.
    Japansk konst har sedan lång tid tillbaka inte haft för avsikt att avbilda saker som de ser ut, utan som de upplevs, något som tidiga träsnitt är bevis på. Att ögonen i manga är stora, näsan liten och munnen varierande efter humör, är egentligen bara en bild på vad egentligen det är som är viktigt i ett ansikte, samtidigt som det, precis som en människobaby eller en djurunge, kallar på våra instinkter att figuren är söt. Det är mer en avbild av hur det känns att vara på det humöret figuren är, än en avbild hur det skulle se ut från ett andrapersonsperspektiv. Just därför får många instinktivt reflexen att "det är jag". Det är bland annat det som är magin med mangans teckningsstil, enligt många.
  • Vilken manga/animé är bäst?
    Det är givetvis upp till var och en att bestämma.
Senast uppdaterad 2014-09-30 19:35
 

Driven med Joomla! | Design av Tamago | Originaldesign av Andy Miller | Giltig XHTML | CSS