Hem Introduktion
Om anime Skriv ut Skicka sidan
Skrivet av Iggy Drougge   

Fastän tecknad film har funnits sedan 1920-talet i Japan kan det vi idag kallar anime spåras tillbaka till 1963, då den svartvita tv-serien Tetsuwan Atom (Astroboy) startade. Atom var Japans första tecknade tv-serie, och byggde på en oerhört populär manga. På den tiden sade man ofta "terebi manga" (tv-manga), och det vi kallar anime idag är just en avknoppning från de japanska serierna, manga.

Animens typiska formspråk kan dels spåras till mangateckningarna, dels till den oerhört låga budget som Tetsuwan Atoms skapare Osamu Tezuka fick från tv-bolaget. Fram till dess hade animation fokuserat väldigt mycket på roliga rörelser och korta, komiska berättelser.

Från mangan lånades de längre, dramatiska berättelserna, och eftersom många rörelser kräver fler tecknare och en högre budget tvingades japansk animation att fokusera på det som inte kräver rörelse: drama, handling och att ge sken av rörelse. Vid slutet av 60-talet hade animens unika uttrycksformer etablerats, liksom en lång rad studior med en hög produktionstakt.

Rent berättartekniskt skiljer sig dagens anime inte nämnvärt från de serier som producerades 1970, och det är dessa hundratals tv-serier, filmer och annat som vi i Mangakai bryr oss så mycket om.

Hur sammanfattar man något så brett som 50 år av tecknad film? Vissa stildrag känns igen i merparten av all anime som gjorts, och görs ännu idag:

Sammanhängande historier med ett slut.

Västerländsk animation är typiskt episodisk – tanken är att alla avsnitt ska kunna sändas i valfri ordning, och att tittare ska kunna börja se på en serie mitt i säsongen. Karaktärsutveckling begränsas därför till ett minimum, och om ett sista avsnitt finns är det oftast öppet för en ny säsong – till och med i de nya storytunga amerikanska tv-serierna. Animeserier bygger ofta på förlagor i form av manga eller romaner, och berättar en längre historia med ett tydligt slut. Även populära serier kan därmed få ett tydligt slut, för att avlösas av en helt annan serie som förhoppningsvis blir lika populär.

Fokus på drama.

Västerländsk animation av den klassiska skolan var renodlad komedi som utnyttjade animationsmediet till det yttersta; tänk på gamla Disney och Warner Brothers-kortfilmer. Naturligtvis finns det också animekomedier, men på grund av begränsad budget finns det gränser för hur mycket slapstick animatörerna klarar av. Men eftersom anime mer sällan är episodisk finns det stora möjligheter till karaktärsutveckling under historiens gång. Vänskap och fiendskap kan skildras mer ingående utan att "nollställas" i nästa avsnitt. Med enklare teckningar och fler stillbilder (anime kan ofta uppfattas som "talking heads" av en ovan tittare) är fokus på känslor och intrig också ett nödvändigt ont – som har förvandlats till dygd av duktiga regissörer och manusförfattare.

Begränsad animation.

Eftersom antalet rutor i sekunden är begränsat i tv-sänd anime har man utvecklat en rad stilmedel som gör även mestadels stillastående bilder mer "rörliga". Japansk animation är (i bästa fall) uppfinningsrikare och mer varierad än sin västerländska motsvarighet vad gäller vinklar och "kameraarbete". Animationen begränsas till det nödvändiga, därför har animefigurer ofta begränsad gestik. Hårt förenklat kan man beskriva en amerikansk tv-serie som få klipp, enkla kameravinklar, mycket spring och en japansk dito som många klipp, avancerat kameraarbete, rörliga munnar. Genom val av bildutsnitt, vinklar, panoreringar, dramatiska upprepningar och de för anime typiska "fartstrecken" kan japanska tv-serier framstå som synnerligen rörliga utan att figurerna på skärmen rör sig nämnvärt. Själva filmningen av de tecknade rutorna är också mer avancerad i Japan, med skuggningar, bakgrundbelysning och andra optiska effekter för att göra teckningarna mer levande. Eftersom varje enskild bildruta visas längre tid lägger animatörerna också ned större arbete på den enskilda bilden.

Senast uppdaterad 2016-04-15 22:43
 

Driven med Joomla! | Design av Tamago | Originaldesign av Andy Miller | Giltig XHTML | CSS